Det blev en sväng till sandtaget idag också. Inte för att jag egentligen behövde utan mer för att jag ville komma ut en sväng i skogen. Den lilla vagnen åkte med och i den blev det femton spadtag med sand och fyra rätt stora stenar.
Och det blev slutet för detta däck. Jag har väntat på denna stund och just idag var det tydligen denna stund. Imponerande ändå att det har hållit så pass länge som det har gjort. En däckexplosion låter som ett bösskott så det var nära att jag behövde byta kalsonger när jag kom hem.
Jag kopplade loss släpet och åkte hem och bytte fordon. Sanden och stenarna lastade jag över till det större släpet så jag kom inte hem tomhänt, det tog bara lite längre tid än beräknat. Nytt däck och slang finns i garaget så jag får byta när tid och lust finnes.
Jag har även putsat den nedre delen av skorstenen. Jag putsade ett lager, väntade några timmar och putsade ytterligare ett lager. Min skorsten kommer inte att vinna några skönhetspriser men det är inte heller det primära. Från min tid i det militära bär jag med mig utrycket "hel, ren & funktionsduglig" som jag brukar sträva efter.
Dyngan, där jag först tänkte bygga parkering, är snart täckt med sand.
Doris II fick en dekal med mitt efternamn på båda sidor.
Och altandörren har delvis fått ny tätningslist. Det är dumt att elda för kråkorna.
När man inte ids laga mat är det guld att ha den lokala affären med grill några minuter bort. Så dagens middag fick bli ett skrovmål, kanske inte så nyttigt men väldigt gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar